7 Månader sen sist och mycket har hänt…

 

de9001cd-c2a8-4937-a95f-cd499eff294bVet inte riktigt vart jag ska börja. Det är sju månader sedan jag uppdatera bloggen och mycket har hänt sedan dess.

I början av juni fick jag mina diagnoser fastställda, det var både jobbigt och lättande på samma gång. Jag fick veta att jag har har ADD, kronisk ångest/generaliserat ångestsyndrom, kronisk depression. Mycket att ta in med andra ord. Det har ännu inte fastställt att jag har Aspergers men jag tycker själv att det är mycket som pekar på de. Självklar är jag fortfarande den jag är och är inte mina diagnoser men dem har ju ändå format mig till den jag är idag.

Många tycker att diagnoser inte är något att hänga upp sig på, men har man sen barnsben känt sig annorlunda, inte känt att man passar in och kämpat mot ångest och depression så är detta otroligt viktigt. Också för att bli behandlad rätt och få den hjälp man är har rätt till på dagis, fritids, i skolan och sjukvården.

Som jag tidigare har berättat valde jag att göra min utredning privat vilket är få förunnat men jag är oerhört tacksam för att jag haft möjligheten att få göra de. När utredningen väl var klar och jag fått mina diagnoser och ett helt kompendium med hela utredningen så valde jag att skicka in en egenremiss till psykiatrin i Östergötland för att få hjälp med att sätta in medicin, träffa en läkare och psykolog. Min tanke var att jag skulle slippa betala allt själv framöver, dock kontaktar jag alltid landstingets psykiatri med viss skepsis. Nu har det gått fyra månader och jag har inte hört ett ord från psykiatrin mer än att jag fick en remiss till att gå och göra ett drogtest för det måste man göra innan man sätter in medicin mot ADD.

Tillslut gick det inte att vänta längre då min ångest och depression bara blev värre och värre för varje dag som gick. Jag fick då kontakta Wemind igen. Jag har aldrig blivit så bra behandlad och tagen på sådant allvar som jag blivit hos dem under alla år jag har kämpat med min psykiska ohälsa. Åter igen så otroligt tacksam över att jag haft möjligheten att få gå hos dem privat. Läkaren där sjukskrev mig och satte in en antidepressiv medicin och medicin mot min svåra ångest som jag tar vid behov och även sömnmedicin. Den antidepressiva medicinen måste man sätta in före man kan sätta in medicinen mot ADD efter som biverkningarna av den kan ge svår ångest och depression. Och är man redan så djupt nere som jag är så kan de bli riktigt illa. Dock har ju dessvärre nästan alla mediciner någon form av biverkning. Den första jag fick gav mig så nedsatt kondition att jag knappt orkade ta mig upp för trappen till våran lägenhet. Jag kan nog bäst beskriva det som om jag åkt på världens influensa, min kropp orkade ingenting. Har där för inte haft någon ork till att träna de sista två månaderna vilket har varit frustrerande då träning annars är den bästa medicinen för mig. Nu äter jag en annan medicin som funkar bättre och jag har sedan ett par veckor tillbaka orkat med några löppass och långa promenader. Så får väl ändå säga att det är ett framsteg.

Jag är fortfarande sjukskriven och lär väl bli det ett tag till framöver, då tanken på jobb blir övermäktig och ångesten, depressionen och orken är långt ifrån va den var. Varje dag är en kamp mot en sjukdom som inte syns utanpå men som känns och gör fruktansvärt ont inuti.

Följ mig gärna på Instagram @carolinstankar @träningmotpsykiskohälsa

6378d3f5-475f-4c20-bbb2-b8efa235f1e6

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s